|
Ja,
den kände 1700-tals äventyraren var frimurare och denna
artikel handlar om just den här delen av hans liv. Men först
några ord om hans liv i den allmänna världen.
 Casanova var
en förförare, men egentligen hade han i medeltal endast
förhållanden med tre kvinnor om året. Han var
alltså inte alls den hjärtlöse kvinnokarl, som
så många filmmakare vill göra gällande.
Han
gynnade många av de kvinnor han träffade och förblev
lojal mot dem. Detta bekräftas av de otaliga brev som påträffades
i slottet Dux efter hans död. I flera fall upprätthöll
han brevkontakt med sina damer i mer än 40 år.
Kvinnans ställning
på 1700-talet var långt ifrån idealisk och Casanova
blev ofta deras förtrogne som erbjöd moraliskt stöd
genom åren.
Casanovas liv
var emellertid långt ifrån exemplariskt. Han begick
många bedrägerier, var inblandad i förfalskningar
och lurade många människor genom att utge sig för
att vara magiker, som alltid hade en lösning på deras
problem. Men genom sina vida kontakter hjälpte han också
många unga människor med deras karriärer. Han
gav många goda råd och bar alltid snar att hjälpa
den som hade det svårt.
Casanova
som frimurare
Giacomo Casanova föddes
1723 och lade slutligen ned sina jordiska verktyg 1798, i en ålder
av 75 år. Hans liv hade säkert varit
betydligt mindre händelserikt om han inte hade varit frimurare.
I frimureriet kunde han träffa många av denna tids
berömda män, som exempelvis Voltaore, Fredrik II, den
store av Preussen m.fl.
Casanova introducerades
i frimureriet i Venedig 1749 av en god vän, Antonio Balletti,
(1724-1789) och recipierade i Lyon, i juni månad året
därpå. Hans fadder var markisen av Rochebaron, fransk
general. Receptionen ägde rum i Logen Amis Choisis. Han påstod
att han recipierades av hertigen av Clermont, Stormästare
i första Storlogen i Frankrike, men detta har inte kunnat
bekräftas.
Casanova fick
sina följande grader i, vad som kan anses som föregångaren
till The Scottish Rite. Enligt flera forskare kan hans många
resor genom Europa ofta tidsmässigt förklaras av hans
frimureriska verksamhet. Han introducerade Bernado Memmo i frimureriet.
Denne kom senare att bli librettist till Mozart - en annan välkänd
frimurare - och hjälpte likaså senatorn i Venedig,
Andrea Memmo (bror till Bernado) att komma in i frimureriet. Emellertid
kom Casanovas frimureriska framgång att vändas emot
honom.
Fångenskap
och flykt
i juli 1755 fängslades Casanova av myndigheterna i Venedig.
Medlemskapet i frimureriet var en av de allvarligaste
anklagelsepunkterna.
Angivaren som avslöjade honom påstod sig ha sett ett
skinnförkläde med "onda" symboler i Casanovas
hem. Men Casanova röjde aldrig ordens hemligheter, ej heller
någon av dess bröder när han fängslades.
1756 gjorde han
den berömda flykten ur det ökända fängelset
med blytaket, men förvisades i sin frånvaro från
sitt älskade Venedig i många år. Därefter
fortsatte Casanova att delta i frimureriet. Det bekräftas
t ex att han besökte loger i Holland 1758 och i Bologna 1772.
År 1785
blev han personlig bibliotekarie hos greve Waldstein, som även
han var frimurare, på slottet Dux (i nuvarande Tjeckien).
Där skrev han sina memoarer (*)
tillsammans med Waldstein och Prince de Ligne, en annan frimurare.
Som människa
och frimurare var Casanova egoistisk och visade ofta dåligt
omdöme, men även prov på mod, barmhärtighet
och välvilja.
|
