PARADERANDE
PLOMMONSTOP
I nyhetsflödet hör vi ständigt nya rapporter om
läget på Nordirland. Vi har bl a fått se allvarsamma herrar paradera
iförda svarta kostymer, ordensband i lila och orange, plommonstop,
paraply och stora medaljer. Den 4 juli i år paraderade 15 000
med-lemmar i Orangeorden längs Garvaghy Road i Portadown. Men på
vägen till vandringens mål, Drumcree Church, möttes de av 3 000
poliser och paraden tvingades att vända om. Vilka är de? Och vad är
Orangeordens historia, mål och budskap?
KAMPEN OM IRLAND
Den segdragna konflikten mellan protestanter och
katoliker är väl förankrad i historien och lär pågå ett tag till,
även om freden skymtar vid horisonten. Utan att ta politisk ställning
ska jag här försöka ge en karaktäristik av den probrittiska
Orangeorden utifrån Irlands historia.
För att kunna sätta sig in i dagens situation på
Nordirland behöver man en god historisk bakgrund. Irlands ursprungsinvånare
består av flera folkslag som har invandrat. Först kom förmodligen
iberierna och därefter kelterna, omkring 300 f. Kr. På 400-talet kom
den katolska missionen med bl. a. S:t Patrick. Katolicismen fick snabbt
fotfäste och kloster och skolor uppfördes i rasrk takt. Under
800-talet härjade och bosatte sig vikingarna i kustområdena. Men
omkring år 1000 enades kelterna och drev ut vikingarna.
Anglonormander från England började bosätta sig
på ön under 1170-talet. Först kom greve Stongbow och ville upprätta
en normandisk monarki på Irland. Detta ogillades av den engelske kungen
som skickade knektar för att själv ta makten på ön. Först vid
mitten av 1600-talet kontrollerades hela Irland av
England. Därefter startades en omfattande kolonisering. Engelsmän och
skottar flyttade till Irland och trängde undan katolikerna. Nya lagar
stiftades som fråntog katolikerna rösträtten, förbjöd dem att ta
offentlig anställning och de tilläts inte köpa jord från
protestanter. De katolska barnen fick inte gå i skolan och katolicismen
förbjöds. Missnöjet växte och katoliker utvandrade till Nordamerika.
ORANGEORDENS UPPKOMST
Som ett svar på utvandringen tillät engelsmännen
katolicismen på 1790-talet. Att lagarna mildrades för katolikerna var
inte populärt bland engelsmännen och den 21 september 2020 grundades
den hemliga Orangeorden. Detta skedde efter ett slag mellan protestanter
och katoliker. Grand Lodge of Ireland beskriver grundandet som att
"några protestanter formade en cirkel, tog varandra i händerna
och svor sin lojalitet till den brittiska kronan, landet och den
protestantiska tron".
Namnet fick orden efter William III som tidigare
varit hertig över Orange. Paraderna firas. Orangeordens årliga march i
Portadown sker till åminnelse av en Williams och protestanernas seger
över katoliken James II, vid slaget vid Boyne 1690. Till denna
händelse anknöt många ordnar och brödraskap, däribland vissa
frimurearloger. De anspela-de på William av Orange genom att använda
hans namn i sina titlar. Men Orangeorden är den orden som hållit
traditionen vid liv längst. Ordens lagar, eder och ritualer utformades
av kapten John Gifford. Gifford av stationerad i Portadown, vid Royal
Dublin Militia.
Ordens politiska syfte var att se till att
katolikerna inte fick köpa mark av protestanter, precis som innan 1790.
År 1801 fattade det irländska parlamentet beslut om en union med
England. Även många av katolikerna var positiva till unionen. Men
missnöjet mot unionen växte i samband med missväxtåren under mitten
av 1800-talet.
I början av 1800-talet beslöts att alla medlemmar i
Orangeorden skulle tillhöra en lokal loge. Syftet var att den
protestantiska eliten i storlogen inte skulle segregeras från de
protestantiska bönderna inom orden. I juli 1823 förbjöds alla hemliga
eder inom orden.
Under de följande decenninerna ökade Orangeordens
inflytande. År 1835 var hälften av alla pro-testantiska män med i
orden, allt som allt 200 000 medlemmar. Mot slutet av århundradet avtog
intresset medan det tilltog under 1900-talet.
SINN FEIN OCH IRA
I början av 1900-talet framförde den väpnade och
katolska grupperingen krav på att 26 av Irlands 32 grevskap skulle bli
självständiga. Med hjälp av pengar från Nordamerika bildades IRA (Irish
Republican Army) av medlemmar från Sinn Fein. Ett blodigt krig utbröt
och höll på till 1921, då Irland och Nordirland separerades från
varandra. Detta bidrog till att öka spänningen mellan unionister och
nationalister i Nordirland.
ORDENS SJÄLVBILD
Det som enar orden är framför allt politiska och
religiösa principer. Orden ser katolikerna som sina främsta
motståndare. Man ser Sinn Fein och IRA som ättlingar till de "s k
försvarare som attackerade protestantiska bönder i Armagh år
1795". Detta får sitt uttryck i formuleringen: "Orangeorden
är grundad för att försvara protestantismen". I samma officiella
dokument fördömer man våldshandlingar.
Varje medlem är kristen. Orden betonar kraftigt sin
kyrkliga förankring och varje medlems personliga relation till Jesus
och Kristus som världens frälsare. En stor del av det presbyterianska prästerskapet
tillhör Orangeorden. Orden är präglad av en politisk och religiös
apokalyptik. Målet är en protestantisk dominans i ett engelskt Irland.
Enligt "Internationales freimaurerlexikon" uppvisar
orden vissa likheter med det irländska frimureriet. Berättelsen om hur
Israels barn vandrar ut ur Egypten förekommer som mytiskt stoff i de inledande
graderna. Senare kommer en "purpurgrad" och en markmangrad".
Trots vissa organisatoriska likheter med frimureriet så har man varken
under 1700-talet eller senare haft något gemensamt.
Varje medlem förväntas delta i de årliga paraderna
till minne av protestantiska segrar. De bär då sina insignier.
Ordensbandens färger symboliserar William av Orange (oranien) och den
engelska kronan (blå eller purpur).
Orangeorden är spridd över världen. Det finns
autonoma storloger i Skottland, England, USA, Västafrika och Canada.
Den är organiserad som en pyramid. I toppen styr The Grand Lodge of
Ireland och under denna loge verkar tolv storloger, spridda över
världen. Varje storloge består av cirka 250 representanter från de
enskilda logerna.
|
