EN
FRIMURARE
GRAVS
MYSTERIUM
|
Klaus Hedbergs korta sam man-
fattning av
Fredrik Wulz intres- santa berättelse om en frimuraregrav för oss in
i arkitekturens, geomet- rins och talsymbolikens förtrollade värld.
|
|
|
Arkitekten
Georg Adolph Demmler föddes i Berlin den 22
december 1804. Som son till en välbärgad skorstensfejare växte han
upp under befrielsekrigen mot Napoleon i Güstow i Mecklenburg. Han
började 1819 redan som 15-åring sina studier på Berliner Bau- und
Kunstakademie, först hos skaparen av Qadrigan (segerskulpturen på
Brandenburger Tor i Berlin), skulptören Johann Gottfried Schadow, som
1790 hade recipierat i "Royal York", en av Berlins frimurare
loger.
Demmler var den tongivande arkitektan i storhertigens residensstad
Schwerin och han satte sin prägel på dess stadsbild med ett stort
antalramför allt offentliga byggnader. Läget av hans eget
stadspalats vid hörnet av Arsenalstrasse / Mecklenburgerstrasse med
vy över den anlagda sjön Pfaffenteich talar om Demmlers höga
sociala ställning, både i Schwerin och i storhertigdömet
Mecklenburg.
|
Georg Demmler
|
Frimuraren
Med hänseende till den rådande idealistiska
stämningen förefaller det troligt att Demmler attraherades av de
frimureriska idealen tolerans och jämlikhet bröderna emellan och
historisk tradition.
Han recipierade vid 22 år ålder i den efter det sven-ska systemet
arbetande S:t Johanneslogen "Harpokrates zur Morgenröhte"
i Schwerin (grundad 11 september 1809, nedlagd 1934, förnyad
invigning "Lichteinbringung" 8 mars 1992). Den 29 februari
1832 erhöll han slutligen den högsta graden. Han var en aktiv
frimurare som kring 1836 innehade ämbetet som Ceremonimästare under
flera år och var Förste Bevakande Broder mellan 1845 och 1851.
På hans initiativ inrättade logen Harpokrates år
1830 en söndagsskola för obemedlade unga män för att utbilda dem i
byggandets hantverk. Br. Demmler deltog själv i denna inrättning,
som är ett talande exempel på praktiserandet av frimureriets
bildnings- och barmhärtighetsideal i förening med social omsorg.
Efter en sexårig utlandsvistelse och återkomst 1857 till Schwerin
deltog han under alla sina levnadsår i logearbetet i alla grader. Den
18 oktober 1876 firade S:t Johanneslogen Harpokrates zur Morgenröthe
Br. Demmlers 50-årsjubile-um som frimurare på storhertigens
jaktslott Friedrichsthal vid Schwerin.
|
Gravkapellet
Ett år efter att Demmlers hustru gått bort, den 7
mal 1862, öppndes i Schwerin den nya kyrkogården, anlagd efter
Demmlers förslag. Han beslöt att rita och låta bygga ett gravkapell
för sin hustru och för sig själv. Året därpå, den 23 oktober
1864, gravsattes hans hustrus kista i detta frimureriska monument
"under stort deltagande" av ortens befolkning.
Varje gravplats är ett monument, (lat. monere: att minnas)
oberoende av storlek och utformning, oberoende om det är faraonernas
pyramider, en liten sandhög i öknen smyckad med glasskärvor, en
sarkofag, en stenplatta eller ett enkelt kors.
Med gravkapellets arkitektur har Br. Demmler rest ett monument över
sin älskade hustru, över sitt liv och sin tro. Inte minst reste han
med gravkapellet ett monument över Frimurare Orden
.
|
Gravkapellet
|
Geometrins och talens mystik
Demmlers gravkapells distinkta form av en kub är
givetvis inte en tillfällighet utan ett klart val med tydlig
hänvisning till figurer - och därmed också till talen - som
symbolbärare. Kapellets kubiska form talar om geometrins betydelse,
måtten talar om talens symbolik. De frimureriska symbolerna å sin
sida antyder att vissa figurer och proportioner med uråldriga
betydelser låg till grund för kapellets gestaltning.
Vissa geometriska figurer är tidlösa och
interkulturella betydelsebärare, vilka C. G. Ljung i
"Människans symboler" betecknar som arketyper. Till dessa
räknas idealfigurerna liksidig triangel (symbolen för stabiliteten,
det Gudomliga, Treenigheten), kvadraten (jorden och jordelivet),
cirkeln (det eviga, tiden utan början och utan slut, det absoluta)
och inte minst kuben som föreställer den fulländade perfektionen.
Till skillnad från dess entydiga och regelbundna figurer kan
rektangeln ha vilken form som helst: från utdraget långsmal till
kompaktkort. Sedan urtiderna utvecklades ur idealfiguren kvadrat,
rektanglar med sidor som står i bestämda relationer till varandra.
|
bild 1. Diagonet
bild 2.
Trionet
|
Två av dessa speciella rektanglar är Diagonet
resp. Trionet. Diagonet (bild 1), har en kvadrats sida och dess
diagonal som andra sida = 1:a 2. Trionet (bild 2), är den triangel
som omskriver idealfiguren liksidig triangel. Om man fäller upp två
av denna liksidiga triangels sidor, så att de står vinkelrätt på
triangelns bas, erhåller man en kvadrat med triangelns sidor.
En annan av de speciella rektanglarna är dubbelkvadraten, vars
sidor förhåller sig till varandra som 1 : 2. Dubbelkvadraten har en
speciell betydelse pga att sedan oräknelig tid konstrueras med dess
hjälp det Gyllene Snittet som är en sträckas osymmetriska delning i
perfekt balans mellan delarna och deras förhållande till hela
sträckan ( m : M = M : [M + m] ). Förekomsten av en dubbelkvadrat
tillkännager alltid närvaron av det Gyllene Snittet och därmed den
geometriska symbolen för föreningen av det dynamiska livet
(asymmetrin) med Gudomlighetens eviga stabilitet (balans).
|
bild 3. Kapellets
huvudfasad
|
Bilden av gravkapellet
Gravkapellet karakteriseras av en stram, spegelsymmetrisk
komposition. Anläggningen delas in i tre delar:
kapellets kub, de tillbyggda sidogravkammarna i 3 avsatser och
utanför sidogravkammarna avtrappade terrasser i 7 höga steg. (bild
4).
Kapellet har en huvudfasad med en port mot vägen (bild 3).
Ovanför porten höjer sig en minnestavla med inskriften: "Erb.
Begräbniss Demmler MDCCCLXXXIII" (Familjegrav Demmler 1863).
Huvudfasaden och sidokammarnas fronter är smyckade med frimureriska
symboler. Kubens krön, en mörkgrå fris, omslingras av ett band
knutet i oändlighetstecken. Murverket som infattar porten avslutas
med en slutsten, smyckad med en inmejslad ros i mitten av ett Y.
Entrén flankeras av två fristående kolonner. Tomten avgränsas mot
vägen (och även på toppen bakom anläggningen)av ett gjutjärnsstaket som uppdelas av fyra
stenpålar med en vas.
|
bild
4. Kapellets terrasser
|
I sektionen genom byggnaden (bild 5) syns det låga
gravvalvet under stengolvet i kapellets kammare varifrån en
järnstege leder ned. Medan grav-valvet fylldes med torr sand är
gravkammaren dekorerad med pilastrar, frimureriska symboler och två
medaljonger på norra väggen vilka föreställer Demmler och hans
hustrus porträtt.
Hela anläggningen andas stark komposition som ställer den
stereometriska arkitekturen i stark kontrast mot kyrkogårdens natur.
För gravkapellet valde Demmler den plats som han i sitt testamente
beskrev som den vackraste på den nya kyrkogården. Kapellet ligger
på en backe som vänder sig mot söder, med en vacker vy över ett
med lövträd bevuxet landskap och en insjö vid foten av ett berg.
|
bild 5. sektion
|
Genom kapellets uppglasade
port fångas ljuset från söder i det lilla kubiska rummet på knappt
4x4x4 meter. Det är tydligt att Demmlers avsikt var att skapa ett
ljust och soligt kapellrum där mörker inte råder bland frimureriska
symboler.
Demmlers val av platsen kan ses mot bakgrunden av romantikernas
förbundenhet med - och tom dyrkan av - naturen, som de i enlighet
med Rousseau på 1700-talet ansåg vara ofördärvad och en förebild
för civilisationen. I detta sammanhang är det intressant att den
legendariska och under viss tid inflytelserika Rosenkreutzer Orden
redan på 1600-talet förklarade naturen som en förebild för
människors utveckling till moralisk fulländning.
|
Gravkapellets symboliska geometri
Som vi kommer att se sammansätter sig
grav-kapellets överordnade geometri av tre figurer med tung symbolik.
Halvcirkeln som symbol för föreningen med det Gudomliga, den
rätvinkliga triangeln som står för rättvisa, förnuft och logik
och för det tredje kvadraten som representerar det levande livet.
Följdriktigt är det endast kvadraten som presenterar sig konkret med
kuben medan halvcirkelns och triangelns immateriella närvaro
uppenbarar sig först vid inlevelsefullt studium.
En geometrisk analys visar att anläggningens bredd
och höjd är infogad i en halvcirkel (bild 6), som spänner från
öster till väster. Som endast en geometrisk samordning skulle denna
halvcirkel vara tämligen ointressant. Men i den föreliggande sakrala
situationen ligger det nära till hands att se en symbolisk betydelse
i denna halvcirkel, nämligen bilden av en imaginär regnbåge i sina
7 färger.
Föreställer vi oss nu hur denna regnbåges halv-cirkel spänner
från öster till väster över ljusaxeln mellan söder och norr, så
framträder en märkvärdig symbolisk bild. Dess fängslande
symboliska innebörd är att den representerar ljusts alla skiftningar
över dygnet och dess tider: från morgonrodnaden i
öster till middagssolen i söder, mot kvällsskymmningen och dagens avslutning i väster
och midnattens mörker i norr.
|
bild 6.Regnbågens halvcirkel och den inskrivna rätvinkliga triangeln
|
Utöver regnbågens teoretiska,
teologiska symbolik har halvcirkeln också vissa geometriska
egenskaper av intresse. Eftersom varje triangel inskriven i en
halvcirkel har en rät vinkel över hypotenusan (triangelns längsta
sida) är även detta geometriska axiom företrädd med den liksidiga,
rätvinkliga triangeln i huvudfa-saden (bild 6). Denna immateriella
triangel, repre-senterar Pytagoras sats ( a2+ b2 = c2 ) och indirekt
själva Pytagoras triangeln med sidorna 3 : 4 : 5 och tvärsumman 12,
avbildad på titelbladet till Andersons Constitusion från 1723.
Regnbågens halvcirkel välver sig över grav-kapellets kub (se
bild 6) som avbildas som en kvadrat. Denna i halvcirkeln inskrivna
kvadrat låter oss ana att den under marknivån fullbordade hela
cirkeln omsluter en dubbelkvadrat. Därmed annonseras
både den sublima
närvaron av det Gyllene Snittet och den symboliska geometrins
fortsättning under marken.
|
bild 7.
Kvadraten mellan
kolonnerna
med Gyllene Snittet i
punkt GS
|
Knippekolonnerna
Förutom själva gravkapellet är det kolonnerna
intill porten som omedelbart drar uppmärksamheten till sig genom
deras framskjutna placering. Men främst väcker kolonnernas ovanliga
utformning intresset. Det är uppenbart att dessa kolonner har en
särklassig symbolisk uppgift att fylla. Fristående kolonner
förekommer i de flesta historiska kulturer, så även i den
gammaltestamentliga. Detta intygar kolonnerna framför Salomotemplet
på berget Moria, till vilka Demmlers knippekolonner enligt inskriften
refererar till.
|
bild 8. De två
knippelkolonnerna
|
En enkel uppmätning (bild 7) klargör att knippekolonnerna framför
Demmlers gravkapell bildar en
kvadrat eftersom axlarnas avstånd är lika med deras höjd. Detta kan
tydas så att de föreställer en symbolisk situation i frimureriet
där medbröderna uppmanas att söka och vinna kunskap mellan dessa
kolonner. Framför gravkapellet föreställer denna kvadrat en av
livets trösklar: på vägen till gravkammaren måste denna kvadrat -
livets symbol - passeras liksom livet oundvikligen måste
genomskridas.
Med hänsyn till kolonnernas eminenta betydelse
måste man utgå ifrån att också med deras höjd skall göras en
utsago, vilket faktiskt visar sig med en geometrisk rekonstruktion.
Som på bild 7 kan ses, motsvarar kolonnernas höjd delningen av
kapellväggen med Gyllene Snittet i punkt GS: den osymmetriska
delningen av en sträcka i idealisk balans.
|
bild 9. Portöppningens
geometri. Diagonalen a5 i dubbelkvadraten ger
spetsbågens höjd
|
1 + 2 + 3 + 4 + 5
Det borde vara alldeles uppenbart att gravkapellets
geometri inte präglas av nyttofunktionen och allra minst av slumpen
eftersom inget sker utan avsikt. Med detta som utgångspunkt uppstår
frågan om den geometriska ordning som styr placeringen av de fem
symboler som pryder gravkapellets kvadratiska huvudfasad: de två
kolonnerna, de två korsen samt slutstenen med Y-et och rosen. En
enkel arkitekt skulle ha placerat korsen ovanpå kolonnerna och
kolonnerna i centrum av väggstyckena mot väggen. Så är här
tydligen inte fallet. Förklaringen är att varje prydnad bildar sin
egen axiala ordning inom kvadratens geometri.
Kvadraten själv är en helhet med givna symmetriaxlar som
halverar sidorna i två delar och indelar kvadratens yta i fyra
kvadranter (bild 8).
|
bild 10. Fasadkvadratens
3-delning. Portens, väggstyckenas
och minnestavlans bredd
|
Därutöver bestämmer symmetriaxlarnas
korsningspunktdörrens höjd medan höjden av portens spetsbåge
förhåller sig till portens bredd som 1 :a 5 (dvs diagonalen i en
dubbelkvadrat ) (bild 9). Portens bredd är en tredjedel av väggens
varmed kvadratens sidor delas i det symboliska 3-talet och ytan i 3 x
3 = 9 kvadranter (bild 10). Den nästa indelningen visar att korsens
axlar ligger på kvadratsidornas 4-delning (bild11). Slutligen
stämmer positionen av kolonnernas axlar överens med kvadratens
5-delning genom vilken också de två korsen med Y-et och rosen
samordnas (bild 12).
Entréfasadens axiala indelningar visar sig följa den fascinerande
talsymboliken av de på varandra följande talen 1-2-3-4-5. Att
förklara dessa tals omfattande och interkulturella symbolik
överskrider denna artikels ram. Låt oss bara konstatera att de fem
första talen i sig och som tvärsumma representerar både det
Gudomliga och det världsliga, både det oföränderliga och det
osäkra föränderliga.
|
bild 11. Fasadkvadratens
4-delning:
Slutstenen och de båda
korsen
|
"Du är av stoft"
I Demmlers testamente finner vi en märklig
bestämmelse. Han önskade att bli bisatt i gravkammaren bredvid sin
hustrus kista, men först tidigast 30 år efter hans egen död skulle
både hans och hans hustrus kistor flyttas till gravvalvet under
kapellets golv. Valvet skall fyllas med torr sand och tillslutas med
det med ett inhugget Andreaskors försedda stenblocket. Enligt
testamentet skall sedan ett tresidigt stenprisma upprättas med
inhuggen inskrift, som berättar om den begravde Broderns livslånga
bekännelse till de frimureriska idealen frihet, jämlikhet och
broderskap.
|
bild 12. Fasadkvadtarens
5-delning:
Kolonnernas axlar
|
Enligt Demmler skulle de båda kistorna således
under minst 30 år vara synliga genom glasdörren. Hans egentliga
avsikt synes ha varit att under denna tid skulle kistorna vila i
söderns ljus. Det är detta solljus som i gravkammaren återspeglar
årets skiftningar och tränger bort mörkret i kapellet, med vyn
över naturlandskapet som breder ut sig nedanför kullen.
Först 90 år efter Br. Demmlers död täcktes
kistorna med stenplattan och Andreaskorset efter att ha sänkts ned i
jorden i enlighet med de urgamla visdomsorden "Du är af stoft
och till stoft skall du åter varda" (Mos. 3:19). Gravkammaren
är tom, de frimureriska symbolerna talar sitt tysta språk.
|
|
Fredik Wulz
|
|
|
|