FRIMURERIET I

TURKIET

Björn Ekblom, som tills för endast några månader sedan var Finlands ambassadör i Ankara, ger oss här en inblick i det turkiska frimureriet

Det fanns frimurarloger i det ottomanska riket rean på 1730-talet, men logerna arbetade under utländsk jurisdiktion. Speciellt aktiva var de efter Krimkriget 1856 då England och Frankrike gick med i kriget på turkarnas sida. Då var det åtskilliga utländska dignitärer och officerare som var frimurare och som bidrog till ett uppsving i logernas verksamhet. Dessa medlemmar av utländska loger bildade Ottomans Högsta Råd 1861 och därmed var grunden lagd för det rent turkiska frimureriet.
Det dröjde emellertid ända till 1909 innan man formaliserade den administrativa jurisdiktionen för de turkiska logerna i namn av Grand Orient of Ottoman, som grundades 1 augusti 1909, alltså för mer än 90 år sedan. Den förste ledaren för denna jurisdiktion var premiärministern Talat Pasa.

År 1935 beslöt man att frivilligt "gå under jorden" av politiska skäl, trots att vid denna tid parlamentets talman, 6 ministrar och 60 parlamentsledamöter var frimurare. Pausen i arbetet varade till 1948. I och med att Turkiets storloge som benämningen då utvecklats till 1956 blev erkänd av Skottlands Storloge, blev det turkiska frimureriet införlivat i de internationella frimurarkretsarna. Man arbetade enligt den moderna skotska ritualen (33 grader), i viss mån påverkad av det kontinentala frimureriet som finns i det turkiska frimureriets historiska bakgrund. Har själv deltagit som inbjuden gäst i en reception, som i sin helhet gick på turkiska. I mitt tacktal framhöll jag att jag deltagit i logeaktiviteter från New York i väst till New Delhi i öst och från Helsingfors i norr till Kapstaden i syd, men det här var första gången jag kände mig helt hemma utan att förstå ett ord av vad som sades! Vid sidan av uppmärksamheten med att inleda logeaftonen med musik av Jean Sibelius, utfördes ritualen med en solennitet, precision , lågmäldhet och de levande ljusens stämning, som osökt förde tankarna till vårt arbete hemma vid Nylandsgatan i Helsingfors.

EN ANMÄRKNINGSVÄRD DETALJ

måste jag få med i denna lilla presentation. På altaret ligger alltid tre monoteistiska religioners heliga skrifter framlagda och öppnade: Talmud, Nya Testamentet och Koranen! Budskapet är klart: religiös tolerans och respekt för anhängarna av dessa tre monoteistiska religioner.

Det finns för närvarande i Turkiet 160 reguljära loger och en forskningsloge. Tre av dessa loger arbetar på engelska, två på franska, två på grekiska och en på tyska. Antalet reguljära medlemmar i dessa loger är hela 12.000. Man räknar med en årlig nyrekrytering på 15 %.

Templet i Ankara är imponerande. Det innehåller tre refektorier, som alla är upptagna under vardagsaftnarna, då tre loger möts samtidigt. Tre stiliga salar i olika storlekar står till buds för logearbetet (ett pågående byggnadsarbete kommer att utöka kapaciteten) . Sekretariatet har sitt utrymme med datamaskiner som sköts av två damer. Överst i huset finns utrymmen för administrationen.

LÖRDAGEN 8 MAJ 1999

firades det turkiska frimureriets 90-årsfest i Istanbul. Närvarande var den högsta ordensledningen och inbjudna Stormästare för Storlogerna i Belgien, Italien, Rumänien och Israel samt representanten för Stor Capitlet i Finland! Två representanter för varje loge i Turkiet hade inbjudits, så vi var ca 500 bröder som trängdes i femstjärniga Hotel Conrads festsal. Salen hade förvandlats till en jättelik logesal. När jag leddes in av Ceremonimästaren och placerades på hedersplats näst intill Stormästaren, kunde jag inte fatta orsaken, men kunde heller inte protestera. Fick förklaringen efter sammanträdet. I mitt frimurarpass står det "Grand Lodge of Sweden" (Sveriges Storloge) på framsidan och den svenska storlogen är den äldsta av de storloger som var representerade! Genant, speciellt då jag i mitt korta tal framförde en hälsning från Stor Capitlet i Finland.

Under banketten på kvällen fick jag flera gånger understryka att jag var från Finland och inte från Sverige. Så länge mina visitkort räckte, blev korrigeringen dock vederbörligen noterad. Jag var glad över att prydnader inte användes under banketten. Den finländske "hedersgästens" band för tionde graden skulle inte ha kunnat tävla med de massiva kedjor och andra dekorationer Stormästarna höll sig med under logemötet tidigare under dagen.