NYA RÖN OM TROLLFLÖJTEN


I senaste numret av Tau, den snart 50-åriga tyska forskningslogen Quatuor Coronatis tidskrift, skriver broder Udo Börger om Trollflöjten. De skenbara motsägelserna i handlingen har länge intresserat mig och jag har några gånger haft tillfälle berätta på lunchföredrag och i brödraföreningar om det frimureriska i Trollflöjten. Det är fascinerande att uppleva hur varje nytt bidrag man kommer åt att läsa fortfarande ger något nytt som t ex broder Kandel i Acta Masonica Scandinavica 1998 och nu, som sagt, Tau II/2000.

Börger uppehåller sig vid de många motstridiga tolkningar som förekommer och påminner om att jacobinerna genast såg handlingen som en strid mellan despoti och förnuft och menade att Nattens Drottning representerade Ludvig XIV och att prästerna skulle uppfattas som National-församlingen. De konservativa såg i handlingen kampen mellan revolutionen och den gamla ordningen och menade att Nattens Drottning representerade jacobinernas filosofi och såg Papageno som jakobinsk demagog!

 

Trollflöjten 24 kB
Omslagsbilden till första librettoutgåvan av Troll- flöjten 1791.
Hur många frimurarsymboler hittar du i Ignaz Albertis gravyr? René Terrasson identifierar och redogör för 57 st i Le Testament philosophique de Mozart.

 

Men det räcker inte med att se handlingen mot den tidens händelser. Börger börjar 5000 år tillbaka i tiden med att överblicka astronomins utveckling. Pythagoras världsbild och Aristoteles ligger bakom en rad symboler som ormen och initiationsproven att gå genom eld och vatten, luft och jord. Nödvändigheten att visa mod kan man följa genom antika mysteriereligioner till gnostikerna och gnosisläran.

Också Goethes utkast till Trollflöjtens andra del blir grundligt refererat och kommenterat, liksom Abbé Jean Terrassons roman Sethos, 1731. Däremot nämns inte alls René Terrassons bok 1996, Mozarts filosofiska testamente, som bl a lanserar påståendet att Mozart som alla recipiender på den tiden fått frågan vad han ansåg vara frimurarens främsta plikt mot sig själv, mot medmänniskor och mot Gud. Terrasson jr framkastar teorin att Mozart lovat besvara frågorna musikaliskt och gjort det genom La Clemenza di Tito, Trollflöjten och Requiem.


Göran Michanek