I senaste numret av
Tau, den snart 50-åriga tyska
forskningslogen Quatuor Coronatis tidskrift, skriver broder Udo
Börger om Trollflöjten. De skenbara motsägelserna i handlingen har
länge intresserat mig och jag har några gånger haft tillfälle
berätta på lunchföredrag och i brödraföreningar om det
frimureriska i Trollflöjten. Det är fascinerande att uppleva hur
varje nytt bidrag man kommer åt att läsa fortfarande ger något nytt
som t ex broder Kandel i Acta Masonica Scandinavica 1998 och nu, som
sagt, Tau II/2000.
Börger uppehåller sig vid de många motstridiga
tolkningar som förekommer och påminner om att jacobinerna genast
såg handlingen som en strid mellan despoti och förnuft och menade
att Nattens Drottning representerade Ludvig XIV och att prästerna
skulle uppfattas som National-församlingen. De konservativa såg i
handlingen kampen mellan revolutionen och den gamla ordningen och
menade att Nattens Drottning representerade jacobinernas filosofi och
såg Papageno som jakobinsk demagog!
|
Men det räcker inte med att se handlingen mot den
tidens händelser. Börger börjar 5000 år tillbaka i tiden med att
överblicka astronomins utveckling. Pythagoras världsbild och
Aristoteles ligger bakom en rad symboler som ormen och
initiationsproven att gå genom eld och vatten, luft och jord. Nödvändigheten att visa mod kan man följa genom
antika
mysteriereligioner till gnostikerna och gnosisläran.
Också Goethes utkast till Trollflöjtens andra del blir grundligt
refererat och kommenterat, liksom Abbé Jean Terrassons roman Sethos,
1731. Däremot nämns inte alls René Terrassons bok 1996, Mozarts
filosofiska testamente, som bl a lanserar påståendet att Mozart som
alla recipiender på den tiden fått frågan vad han ansåg vara
frimurarens främsta plikt mot sig själv, mot medmänniskor och mot
Gud. Terrasson jr framkastar teorin att Mozart lovat besvara frågorna
musikaliskt och gjort det genom La Clemenza di Tito, Trollflöjten och
Requiem.
|