KUNG KRISTINA
|
Kadenz presenterar en recension av Kjell Lekebys bok Kung Kristina, Vertigo förlag,
2000.
Spekulationer och teorier efter denna intressanta bok borde få
ny näring.
|
|
|
|
|
Drottning Kristina 26 år här
avbildad av sin hovmålare, Sebastian Bourdon, under åren
1652-53. Drottningen är här 26 år och ett år senare abdikerade
hon. Porträttet anses vara förskönande, hennes drag var egentligen
grova och ingen i hennes samtid uppfattade henne som speciellt
vacker.
|
|
Ex-drottning Kristina 34 år. Här
avbildad av Abraham Wuchters, år 1660 vid ett av hennes besök
i Sverige för att försöka utverka ett större underhåll.
Här möter vi en annan Kristina, härjad, halvgammal, och
tragisk. Helt visst en mycket sannare bild av henne.
|
|
Få personer inom svensk historia har väckt
så heta och motstridiga känslor som drottning Kristina, få har
som hon blivit föremål för så många vetenskapliga
studier. Redan i sin samtid blev hon ytterst
kontroversiell och mängder av skrönor och pamfletter finns bevarade
om henne. Det är därför en både stimulerande och problematisk
uppgift att skriva om henne. Det är naturligtvis drottningens två
stora steg som ständigt söker sin förklaring: hennes abdikation och
hennes konvertering.
Curt Weibull tog för mer än 60 år sedan på
weibullskt manér ett fast källkritiskt grepp på henne och
utmönstrade en hel del av materialet kring henne. Kvar blev en
drottning som styrdes av en religiös besatthet, vilken var Weibull
själv totalt främmande men som därför för den kärve historieprofessorn
gjorde hennes till synes irrationella handlande i
någon mening rationellt.
Sven Stolpe var ingalunda lika sträng i sin
källkritik och valde och vrakade friskt i materialet och förnekade
med emfas – och nog även tämligen övertygande – att Kristina
alls varit en i vår mening from och besatt konvertit. I stället
söker Stolpe visa att hennes intellektuella och internationella
orientering fjärmade henne från lutherdomen; hon blev libertin,
hennes moral styrdes mer av en nystoisk hållning à la mode och
mindre av vad det svenska prästerskapet predikade.
Debatten kring Kristina har emellertid fortsatt. Den moderna
kvinnoforskningen har uppmärksammat den svenska drottningen och ytterst komplexa förhållande till sitt eget kön.
Under tidigt 90-tal kom det ut två doktorsavhandlingar om Kristina framlagda i USA och med mycket olika
inriktning.
Marie-Louise Rodén koncentrerade sig till perioden efter abdikationen. Hennes noggranna och solida avhandling
Cardinal Decio Azzolino, Queen Christina of Sweden and the Squadrone
Volante: Political and Administrative Developments at the Roman Curia,
1644-1692 (1992) visade också att det alltjämt finns mycket nytt
material att hitta som kan ge nya perspektiv. Genom ett energiskt arkivarbete
kunde Rodén måla upp en ny bild av Kristinas romerska
period; drottningen var förvisso intrigant men också en kompetent
och skicklig politiker, som i samverkan med kardinal Azzolino påverkade
kyrkans utveckling under senare delen av 1600-talet.
Susanna Åkerman koncentrerade sig i sin uppslagsrika men något
osammanhängande bok Queen Christina of Sweden and her Circle (1991) i
stället på den intellektuella och politiska miljö i vilken Kristina
så gärna vistades; och hon sökte utifrån denna tolka drottningens
abdikation och konvertering som en del i en storslagen politisk plan.
|
Av dessa båda unga forskare är
Kjell Lekeby
avgjort mest påverkad av den senare, då han nu i en liten
intressant men kanske också provocerande skrift
tar upp en ny aspekt av Kristina. Det är
människan eller - kanske bättre uttryckt – kvinnan som sätts i
fokus.
Runt Kristina spanns redan i hennes samtid mängder av historier
om hennes sexualitet. Hon gifte sig aldrig och uttryckte en förfäran
inför tanken att
bli någons maka. Inte heller drottning Elisabeth
hade trots många inviter valt sig någon make. Ett giftermål hade
onekligen inneburit en komplikation för en styrande drottning
eftersom inom äktenskapet skulle kvinnan vara sin man underdånig
medan hon ju i övrigt hade varit sin makes härskarinna; samtidigt var äktenskapet nödvändigt för att trygga tronföljden.
Kristina valde alltså inte att äkta exempelvis
sin kusin Carl Gustav och att därmed välja en make till vilken hon
rentav hade kunnat avstå sin krona. Hon valde istället att abdikera
och låta kusinen bli kung direkt och på egen hand ombesörja
tronföljden. Däri låg något utmanande och än mer påtagligt blev hennes
egensinnighet, då hon övergav fädernas tro och valde Rom.
Att Europa snabbt översållades av skvaller och
förtal om drottningen från Norden är därför inte förvånande. I
politiken hade hon skuffat Oxenstiernorna åt sidan och redan under
sin tid som regent blev hon omstridd. Hon samlade på ett egenmäktigt
sätt kring sig en ung intelligentia av européer och skaffade sig
därmed rykte om lärdom.
Lekeby är emellertid inte särskilt imponerad av
drottningen. Han beskriver hennes förståndsgåvor och lärdom som
tämligen måttliga. Och han är övertygad om att drottningen
egentligen – alla berättelser om hennes sexuella utsvävningar
till trots – egentligen led av sexualskräck. Författaren finner det därför
inte osannolikt att drottningen faktiskt aldrig hade något
umgänge med män. Han avvisar därför också uppfattningen att
drottningens och kardinal Azzolinos relation skulle ha varit av annan
än andlig natur.
Kristinas intresse för alkemi och allehanda i tiden gångbara
materieteorier får ändå en bestämmande inriktning på henne, om vi
får tro Lekeby. Ty enligt
den rådande aristoteliska naturfilosofin var
kvinnan en mer eller mindre "misslyckad man". Det fanns med
andra ord inte en tydlig uppfattning om skillnaden mellan könen. Den
alkemiska teorin innebar å andra sidan att naturen inte hade några
fixerade gränser alls. Med hjälp av den vises sten kunde ju
alkemisten förvandla metaller. Det låg då nära tillhands att
också tänka sig möjligheten av att transformera kön. En kvinna
skulle därmed faktiskt kunna bli man.
Lekeby kan också återge dramatiken ifrån en
händelse så sent som mot slutet av 1670-talet, då Kristina fick
livmoderframfall. Men hon och läkaren tolkade det först som att en
manslem faktiskt hade växt ut på henne och därmed definitivt
fullbordat metamorfosen; hon lär av sin kammarjungfru ha hälsats med
orden: "Var hälsad svenskarnas konung!" Snart nog insåg
läkaren emellertid sitt misstag. Drottningen förblev kvinna.
Det är en kraftfullt skriven framställning som i sin pregnans
rymmer en hel del intressant. Men naturligtvis kan också samma
invändningar riktas mot denna bok som mot så mycket av det som är
skrivet om Kristina, d.v.s. att den spinner teorier på ett mycket
bräckligt källmaterial eller snarare på ett material vars
tillförlitlighet i varje enskilt stycke starkt kan ifrågasättas.
Författaren är heller inte omedveten om det även om hans ibland
yppade osäkerhet om materialets tillförlitlighet strax därpå
glöms bort.
|
Då man kommer till så personliga ämnen
som kropps- och könsuppfattning är det naturligtvis ytterst
svårt att hitta en rimlig avvägning mellan pamfletternas
perfiditeter och ambitionen att söka teckna en helhetsbild av mängden
spridda anekdoter och berättelser.
Men även om man alltså skulle önskat att
Lekeby oftare hade fört en diskussion om källornas tillförlitlighet
så vinner i ett annat avseende hans
framställning trovärdighet. Ty ingen tvekan kan råda om att
drottningen varit ytterst intresserad och – sannolikt också
påverkad – av samtidens filosofiska diskussioner. Man kan
naturligtvis ifrågasätta hur pass lärd hon egentligen var och hur
mycket hon verkligen begrep men obestridligt är ändå att hon
omgav sig med lärde, att hon rimligen i någon mån lät sig
påverkas av de diskussioner dessa förde. Att hon därför också
faktiskt skulle ha kunnat hysa sådana åsikter på sitt eget kön
och en förhoppning om möjligheten av en lyckosam metamorfos är
nog inte så fantasiskt och osannolikt. Kanske snarare tvärtom.
Däremot är det ju vanskligare att dra säkrare slutsatser om
hennes sexuella läggning och hennes sexuella preferenser. Och
därmed får vi kanske låta oss nöja.
|
|
Erland
Sellberg
|
(Red. anm.)
Denna artikel har tidigare varit införd i, ad
familiares 2-2000
Boken "Kung Kristina" kan beställas per e-post:
[email protected]
eller per tel: 08-642 55 08 eller per post.
Pleiaderna
Katarina Bangata 67, 5 tr
116 42 Stockholm
Pris 120:- inkl. porto (i bokhandeln 195:-)
|
|
|