REGNSKOGEN
Möten i regnskogen, en
arapapegojas blick, tapiren som simmar förbi vädrande med sin
lilla snabel....
Hans Odöö berättar om ögonblick i regnskogen
|
Sabahvy, foto Hans Odöö
|
|
|
En flock arapapegojor fyller Rondonias kvällshimmel med än mer färg. Ett huvud vrids och ett öga blänker när
det betraktar mig under ett ögonblick. Lika plötsligt som arorna kom
inseglande över floden så försvinner de ut över regnskogstaket dit
mina ögon ej når. Sådan är regnskogen. Ur den oändliga, orörliga
grönheten lösgör sig plötsligt färg och form. Och man hisnar.
För arapapegojorna var detta ett ögonblick av förvåning inför
mitt intrång i deras värld. För mig är det ett minne för livet.
Regnskogen har kallats ett livets laboratorium. Här, på sju
procent av jordens yta har mer än hälften av jordens djur- och
växtarter utvecklats. I regnskogen är allt, utom livets brokighet,
lagom. Det är lagom fuktigt - årsnederbörden är aldrig under 2000
mm och det regnar alla årets månader. Det är lagom varmt -
temperaturen skiljer sig mindre mellan den kallaste och den varmaste
månaden än mellan dag och natt. Klimatförhållandena är så
stabila att livet här har fått en chans att utveckla en mångformighet
utan dess like. Istider och annat klimatelände har
aldrig nått ända till regnskogen, som ju breder ut sig längs
ekvatorn genom Latinamerika, Afrika, Asien, Australien och Stilla
Havet. För 15 000 år sedan var hela Sverige inkapslat av 3 500 meter
tjock is och efter det att isen började smälta har livet haft några
få tusen år på sig att återerövra vårt land. Om du tycker att
granen, grodan och grävlingen är delar av en rik svensk natur så
kan du ju ana vad som utvecklats i regnskogar som stått i upp till
100 miljoner år. I tropiska områden med större klimatvariationer
finner vi den torra tropikskogen. Artrikedomen är stor, men inte lika
stor som i regnskogen. Träden växer lägre och glesare. I regnskogen
regnar det året runt, men i den torra tropikskogen har livet tvingats
hitta sätt att överleva långa perioder av torka.
|
Sabahträd, foto Hans Odöö
|
Sabahperfblad, foto Hans Odöö
|
Jag sitter i den vita sanden vid lägerelden och
kokar morgonkaffe, nyss passerade en flock spindelapor längs osynliga
vägar i regnskogstaket. Däruppe finns en värld vars rikedom man
nere från arbetslag i ett lämpligt träd. Arbetslaget skär trädets
blad i småbitar och kastar ned dessa till sina väntande kamrater.
Vackert på rad spatserar myrorna så hem med sina gröna laster. Inne
i den enorma kolonin, med upp till 30 meter långa gångar, tas
bladbitarna emot av trädgårdsarbetande myror. De tuggar sönder
bladbitarna och breder ut dem till ett slags trädgårdsland där
myrorna sedan sår en pytteliten svamp som utgör deras enda föda.
Och olika kolonier odlar sina egna favoritsvampar! När man ser de
små myrorna tappert kånkande på var sin liten bladbit kan det verka
näpet, men faktum är att i de latinamerikanska skogar där de lever
avverkar bladskärarmyrorna en femtedel av alla skogens blad.
Ett klagande rop hörs och ur evolutionens urtidsdimmor frigör sig
en skarp siluett. En näshornsfågel som passerar på vinande vingar.
Jag sitter 40 meter upp i ett träd i Borneos regnskog. Till de allra
högsta grenarna kan det vara ytterligare 10-15 meter. Solen har ännu
inte gått upp och dimman väver in trädjättarnas förgrenade värld
i vitt. I Sverige har vi knappt 40 inhemska trädarter, i regnskogen
kan man hitta 100 trädarter på ett enda hektar (100x100 meter).
Totalt lär det finnas mer än 50 000 trädarter i regnskogen.
Eftersom klimatet är så gynnsamt för livet i regnskogen finns det
gott om djur som vill äta de flesta av trädens delar. Som skydd
utvecklar träden ständigt nya former av försvar; hårdhet och
taggighet men även en mångfald avskräckande substanser.
Bland dessa kemiska ämnena finns det många som har medicinska
egenskaper. Trädens kronor är även hem för den största delen av
livet i regnskogen. Här svingar sig gibbonapor lekande lätt från
gren till gren. Papegojor söker ätliga frukter. En orangutanghona
sitter och äter durianfrukt tillsammans med sin unge. Orkidéer
fångar upp den sparsamma näringen i det vatten som sipprar längs
grenen där de sökt sitt rotfäste i tillvaron, medans epifytiska
bromelior samlar ända upp till 100 liter vatten i sina bladrosetter.
Här lever grodlarver, insekter och krabbor - 40-50 meter upp i
luften. Näringen i deras avföring blir bromelians belöning för
vattenrummet.
|
Sabahgroda, foto Hans Odöö
|
Regnskogen
är en värld fylld av världar. Regnskogen har under senare år
förvandlats till siffror med sorgkant. Försvinnande fotbollsplaner
med regnskog per sekund och flera unika arter utplånade varje minut.
Viktiga beräkningar som argument för vettiga beslut på
värdspolitikens nivå. Men jag skulle vilja ta alla med makt över
regnskogens öde, en efter en, i en båt på den brasilianska floden
Rio Brancos vatten och låta dem möta arans blick. Låta dem sitta
vid flodens strand och plötsligt se en tapir med sin lilla snabel
simma förbi medans fjärilarna dricker vatten ur strandens fuktiga
sand. Låta dem uppleva en morgon från en trädtopp i Borneos
regnskog - när dimman lättar bland ropande näshornsfåglar och
ljuslängtande orkidéer. Kanske vandra genom busksnåren i Danum Valleys natt för att
speja efter minihjortar och djungelkatter. Se orangutangens unge leka
med sin mammas fingrar och nyfiket betrakta omvärlden med det lilla
huvudets få hårstrån på ända. Somna till cikadornas sång och
vakna vid disiga vattenspeglar där livet fortfarande har ett eget
alldeles unikt värde.
|
|
|
|
Författaren och journalisten Hans
Odöö
Som journalist har Hans Odöö främst skildrat natur i Sverige och
runt om i världen, men han har även skrivit om andra kulturer.
Författaren Hans Odöö har vid det här laget skrivit sju böcker
om svensk natur, kameler och regnskog. Hans författarskap har
belönats med två Panda-boksutnämningar av Världsnaturfonden samt
två stipendier från Sveriges Författarfond. Pandaböckerna var
"När dimman lättar - Boken om regnskogens världar"
tillsammans med fotografen Mattias Klum samt "Så Skimrande -
Bilder från den svenska naturen" med fotografen Jan-Peter
Lahall.
Mer om Hans Odöö
|
|